Staffan Lindeberg igen

Staffan Lindeberg har en mycket intressant hemsida där han går igenom olika dieter och deras fördelar och nackdelar. Han berättar också om stenålderskosten och fördelarna med den för vår hälsa.

Hans hemsida finns här.

Staffan Lindeberg om kolhydrater och fett

Staffan Lindeberg har jag tidigare bloggat om.

Han har studerat ursprungsbefolkningen på Kitava och kommit fram till en behandling för hjärtinfarktpatienter som bygger på denna stenålderskost rik på frukt.

Nu skriver Lindeberg en intressant artikel i Läkartidningen.

Han menar att det inte är så enkelt att det är kolhydratsnålt eller fettsnålt som är bäst för diabetiker.

Några särskilt intressanta synpunkter har han:

Ett minskat stärkelseintag enligt LCHF skulle:
”förväntas ge lägre postprandial blodsockerstegring [2] och lägre triglycerider [3] och minst lika stor (eller snarare lika liten) viktnedgång som ett minskat fettintag [4, 5]. Farhågorna vid ökat intag av mättat fett gäller främst ökat LDL-kolesterol [3] men även insulinresistens, fettlever och andra lipotoxiska skador [6, 7].

Fettrik kost är en etablerad metod för att orsaka insulinresistens och nedsatt glukostolerans hos hundar [8], råttor [9] och möss [10]. Humanstudier talar inte för att stärkelserestriktion eller lågt glykemiskt index (GI) i sig förbättrar glukostoleransen hos diabetiker [11-16].

Han pekar alltså på en risk med högfettskost: Högre LDL-kolesterol, insulinresistens och fettlever.

Fettrik kost är en metod att orsaka insulinresistens hos hundar, råttor och möss.

Våra tänder och vår salivavsöndring talar också för att vi är avsedda att äta rötter och rotfrukter.

Lindeberg anser att följande bör studeras närmare i stället för kolhydrater eller fett:

Bland de kostfaktorer som bör granskas närmare, bara för att nämna två, är spannmålslektiners interaktion med leptinreceptorn [23] och mjölkproteiner som orsak till insulinresistens och lipotoxicitet [24, 25].

Referenser som Lindeberg anger:

2.Gannon, MC and Nuttall, FQ (2006) Control of blood glucose in type 2 diabetes without weight loss by modification of diet composition. Nutr Metab (Lond) 3:16
3.Volek, JS, Sharman, MJ, and Forsythe, CE (2005) Modification of lipoproteins by very low-carbohydrate diets. J Nutr 135:1339-42
4.Gardner, CD, Kiazand, A, Alhassan, S, et al. (2007) Comparison of the Atkins, Zone, Ornish, and LEARN diets for change in weight and related risk factors among overweight premenopausal women: the A TO Z Weight Loss Study: a randomized trial. JAMA 297:969-77
5.Nordmann, AJ, Nordmann, A, Briel, M, et al. (2006) Effects of low-carbohydrate vs low-fat diets on weight loss and cardiovascular risk factors: a meta-analysis of randomized controlled trials. Arch Intern Med 166:285-93
6.Westerbacka, J, Lammi, K, Hakkinen, AM, et al. (2005) Dietary fat content modifies liver fat in overweight nondiabetic subjects. J Clin Endocrinol Metab 90:2804-9
7.Szczepaniak, LS, Victor, RG, Orci, L, and Unger, RH (2007) Forgotten but not gone: the rediscovery of fatty heart, the most common unrecognized disease in America. Circ Res 101:759-67
8.Kaiyala, KJ, Prigeon, RL, Kahn, SE, Woods, SC, Porte, D, Jr., and Schwartz, MW (1999) Reduced beta-cell function contributes to impaired glucose tolerance in dogs made obese by high-fat feeding. Am J Physiol 277:E659-67
9.Chalkley, SM, Hettiarachchi, M, Chisholm, DJ, and Kraegen, EW (2002) Long-term high-fat feeding leads to severe insulin resistance but not diabetes in Wistar rats. Am J Physiol Endocrinol Metab 282:E1231-8
10.Muurling, M, Jong, MC, Mensink, RP, et al. (2002) A low-fat diet has a higher potential than energy restriction to improve high-fat diet-induced insulin resistance in mice. Metabolism 51:695-701
11.Reaven, GM (2005) The insulin resistance syndrome: definition and dietary approaches to treatment. Annu Rev Nutr 25:391-406
12.Kennedy, RL, Chokkalingam, K, and Farshchi, HR (2005) Nutrition in patients with Type 2 diabetes: are low-carbohydrate diets effective, safe or desirable? Diabet Med 22:821-832
13.Lindeberg, S, Jonsson, T, Granfeldt, Y, et al. (2007) A Palaeolithic diet improves glucose tolerance more than a Mediterranean-like diet in individuals with ischaemic heart disease. Diabetologia 50:1795-807
14.Noakes, M, Foster, PR, Keogh, JB, James, AP, Mamo, JC, and Clifton, PM (2006) Comparison of isocaloric very low carbohydrate/high saturated fat and high carbohydrate/low saturated fat diets on body composition and cardiovascular risk. Nutr Metab (Lond) 3:7
15.Wolever, TM (2002) American diabetes association evidence-based nutrition principles and recommendations are not based on evidence. Diabetes Care 25:1263-4.
16.Järvi, AE, Karlstrom, BE, Granfeldt, YE, Bjorck, IE, Asp, NG, and Vessby, BO (1999) Improved glycemic control and lipid profile and normalized fibrinolytic activity on a low-glycemic index diet in type 2 diabetic patients. Diabetes Care 22:10-8.

23.Jönsson, T. Healthy Satiety – Effects of Paleolithic diet on Satiety and Risk factors for Cardiovascular disease. Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series 2007:145. 2007, University of Lund: Lund.
24.Tremblay, F, Lavigne, C, Jacques, H, and Marette, A (2003) Dietary cod protein restores insulin-induced activation of phosphatidylinositol 3-kinase/Akt and GLUT4 translocation to the T-tubules in skeletal muscle of high-fat-fed obese rats. Diabetes 52:29-37
25.Tovar, AR, Torre-Villalvazo, I, Ochoa, M, et al. (2005) Soy protein reduces hepatic lipotoxicity in hyperinsulinemic obese Zucker fa/fa rats. J Lipid Res 46:1823-32

Koffein kan höja blodsockret

Tack vare BadGEAR fick jag ögonen på denna artikel.

Den handlar om en studie som går ut på att man gett åldersdiabetiker som äter metformin men inte tar insulin koffeintabletter eller placebo.

Så har man mätt sig fram till att koffeinet höjer blodsockret lite vid frukosten, mera vid lunchen och mest vid middagen.

Tidigare har jag hört att läkare vid Atkins varnar för att kaffe kan få blodsockret att åka berg- och dalbana.

Har testat på mig själv idag och blodsockret var 5,4 mmol före kaffe och Atkins bar och 20 minuter efter var det 5,5 mmol. För min del är nog inte kaffet något problem

Dessutom testade inte studien ifråga kaffe, utan bara rent koffein. Kaffe innehåller till exempel mer antioxidanter än något annat livsmedel.

Lite motion förlänger livet med 10 år.

En studie har undersökt 2401 tvillingar med avseende på deras motionsvanor. Man tog också blodprov och det är via blodproven man fått fram att de som motionerar på fritiden hade längre telomerer, vilket är en markör för kroppens åldrande. Det uppskattas till att de som motionerade var 10 år yngre i cellerna än de som var stillasittande på fritiden. Man har tagit bort effekterna av fysisk aktivitet på jobbet och en hel del andra aspekter som rökning och sociala faktorer.

DN har en artikel om studien och reaktioner på resultatet.

Som DN skriver är det tidigare visat att den som tränar minskar risken för hjärt-kärlsjukdom, cancer, för tidig död, benskörhet, högt blodtryck, övervikt och ålderdiabetes.

Att forskarna nu kan visa att fysisk träning påverkar åldrandet på cellnivå är däremot något nytt.

Ta bort Livsmedelsverket!

Livsmedelsverket har ju inte velat verka för något förbud mot syntetiska transfetter i livsmedel. Det finns i Danmark, men i Sverige säger de att det är ett så litet problem så det behöver inte göras något. Det är viktigare att se till att folk minskar sitt intag av mättat fett! Även där har det statliga livsmedelsverket fel.

Nu har en stor och välgjord Harvardstudie visat att de män som hade högst nivå av vissa transfetter i blodet också drabbades av prostatacancer.

Man kan ju tycka att det borde få Livsmedelsverket att ta sitt förnuft tillfånga och sätta en gräns för onaturliga transfetter i livsmedel. Men icke då.

Man har många missar nu. Dels tranfetterna som man misskött grundligt.

Sedan har kostråden kommit ordentligt i gungning de senaste åren när bevisen blir fler och fler på att fettsnål kolhydratrik mat inte alls är så hälsosam som man inbillat sig.

Livsmedelverket har totalt misslyckats i kampen mot läskiga tillsatser i livsmedel. Där är andra EU-länder före oss. Handlarna verkar inte frivilligt släppa färgämnena fastän man lovat det. Och E-tillsatserna kryllar det av i ICA:s och de andra jättarnas utbud.

Då måste myndigheten agera för att skydda konsumenterna mot dessa otrevliga tillsatser. Det gör dock inte Livsmedelsverket.

Det gör att man måste fråga sig om Livsmedelsverket är till nytta eller skada.

Hur mycket nytta gör Livsmedelsverket per skattekrona?
Regeringen har ju sagt att man skall ta bort onödiga myndigheter.

Vad väntar de på?

Annika Dahlqvist intervjuas av Jimmy Moore

Jimmy Moore skriver på sin blogg om Socialstyrelsens beslut att Annika Dahlqvists lågkolhydratråd är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Han lovar en intervju med Annika. Skall bli spännande att se/höra/läsa.

Uppdatering 28/1: Nu finns ljudfilen och text på bloggen. En strålande presentation av Annika Dahlqvist och hennes kamp mot sin förra arbetsgivare och myndigheterna.

Moore menar att det här är det viktigaste som hänt på low-carb-området och att ADA:s beslut att tillåta low-carb (vid sidan av low-fat) som behandling av åldersdiabetes är nummer två.

Jimmy Moores blogg Livin’ la vida low-carb finns här.

Proteinrik lågkolhydratkost bäst för mättnadskänsla och viktnedgång

Dr John Briffa har i sin blogg ett resonemang om varför Atkins och andra lågkolhydratdieter har så god effekt. Många säger ju att på low-carb är jag inte hungrig och drar automatiskt ner på matmängden och kaloriintaget.

And calorie for calorie, protein has been found to sate the appetite more than either carbohydrate or fat, skriver Briffa.

En undersökning har tittat på ghrelin-nivåerna i blodet efter det att försökspersonerna fått en dryck. Den varierade i andelar protein, kolhydrater och fett och man mätte hur ghrelin-nivåerna höjdes av protein, kolhydrater och fett.

Ghrelin är ett hormon som man vet stimulerar aptiten. Ju högre ghrelin-nivåer desto hungrigare är man.

En mycket intressant iakttagelse är att kolhydrater mättar bra för stunden men efter en stund är man hungrigare än innan man åt om man proppar i sig kolhydratrik mat.

Det kan naturligtvis vara fler saker som påverkar hunger och mättnadskänslorna men det här är en plausibel förklaring för många som säger just att lågkolhydratkosten mättar bättre. ”Man är aldrig hungrig”.

Undersökningen drar följande slutsats:

Conclusions These findings suggest possible mechanisms contributing to the effects of high-protein/low-carbohydrate diets to promote weight loss, and high-fat diets to promote weight gain.

Cochrane har ju kommit fram till slutsatsen att kost med låg glykemisk belastning är bäst för viktminskning i egen regi. Här står man ju således på stadig grund. Att fettrik kost stöder viktökning är ju mera kontroversiellt.

Sveriges dåliga luft dödar tusentals

När man talar om hälsa kommer kosten naturligt in i ett tidigt skede. Mat stoppar vi ständigt i oss och det påverkar hälsan mycket. Vi kan dock själva bestämma vad vi stoppar i oss. Nåja, vi begränsas ju av kunskap om maten och även om vi vet vad vi borde äta kanske vi inte får tag i sådan mat eller vi faller helt enkelt för frestelsen att äta sådant vi vet att vi inte borde äta. Vi kan dock påverka vad vi äter.

Luften vi andas är ännu viktigare för oss. Vi andas hela dygnet, även när vi sover.

Vi kan inte välja vilken luft vi andas. Vi får snällt andas den luft som finns där vi befinner oss. Och befinner vi oss i Sverige är det illa.

Enligt WHO är den svenska luften för smutsig över i stort sett hela landet, skriver SvT:s rapport.

AKTUELLT hade i går en fördjupning om den dåliga svenska luften.

Man räknar med att 5000 (fem tusen) svenskar dör en för tidig död på grund av den dåliga luften.

-Det är bekymmersamt. Vi har mångdubbelt fler dödsfall på grund av luftföroreningar än vi har dödsolyckor i trafiken, säger Thomas Sandström professor i lungmedicin vid Umeå Universitet.

I storstäderna är det nu på vintern dubbdäcken som orsakar de största problemen. De river upp småpartiklar som färdas i luften och orsakar lungskador men också hjärtinfarkter.

I glesbygden som Småland, Dalarna och Norrbotten försämras luften av allt vedeldande. Luften kan vara sämre i mindre orter i dessa områden än i storstäderna.

Sverige har ett mål för luftkvaliteten för år 2020 men det kommer man tydligen inte att kunna nå och inte mycket görs.

Däremot skall man undersöka hur mycket koldioxid korna släpper ut. Snacka om att sila mygg och svälja elefanter.

Viktiga milstolpar i kunnandet om kosten

Det har hänt några viktiga saker det senaste året i frågan vilken kost som är optimal för att (för)bli normalviktig och för att uppnå/behålla en god hälsa.

Den viktigaste milstolpen var nog Cochrane-institutets genomgång av det vetenskapliga läget i frågan. Den resulterade i att man rekommenderade en kost med låg GI och låg GB som det bästa för att gå ner i vikt och få bättre hälsa för de som är överviktiga.

Det näst viktigaste som hänt på senare år var studien som visade att Atkins är bäst.

Så började low-carb erkännas för diabetesvård i USA. En tredje milstolpe.

Nu är det hög tid för de skattebetalda professorerna att uppdatera sina kunskaper.

Att fibrer inte är så nyttigt skulle kanske dietisterna också lära sig.

När käbblet gäller kolhydrater eller fett är svaret protein.

Man skall komma ihåg att även lågkaloridiet kan fungera liksom intermittent fasta.

En svensk drog skam över de blågula färgerna med en ifrågasatt studie som inte visade något egentligen.

Att banta inte är bra kan också vara bra att veta.

Livsmedelsverket justerade sina kostråd under året.

Ibland (ofta) hör man folk som säger: Det är bara att äta varierat. Hur smart är det?

Omega 3 är väl alla överens om är nyttigt och nödvändigt.

Den svenska skräpmaten på ICA och andra butiker har ju varit aktuellt på sista tiden.

Sökandet efter den perfekta maten pågår. Det inger lite hopp för framtiden.

Det finns lite annat hopp också: Skolor tar bort godiset och eleverna blir smalare.

Det är inte bara maten som ger oss civilisationssjukdomar, utan stressen är en stor bov.

Tillsatserna i maten börjar man titta på. Åtminstone i England där man tar bort de värsta. Här hemma märker man om köttfärsen som gått ut.

Fettsnålt är sämre än GI-mat.

Fetmaepidemin har diskuterats under året som gått. Bush har sin åsikt klar. Vad säger Reinfeldt?

Manuel Uribe, världen tjockaste man, har börjat gå ner i vikt med low-carb.

Till och med vildsvinen blir sjuka av bröd.

Svenska kor får skumtomtar och kexchoklad.

Frukt eller ost är en fråga för många.

Stenålderskost bra mot diabetes.

Mörk choklad är gott. Och nyttigt!

En av årets viktigaste böcker! Finns mer om den här.

Vi är kanske inte stenåldermänniskor i alla fall!

Sömnens betydelse för hälsa och bra vikt skall inte underskattas.

Dietisternas värld har rasat samman

Dietister är den yrkesgrupp som ivrar värst för ohälsosam Becel och annat växtsnor som kallas margarin. Att lågkolhydratkost anses följa vetenskap och beprövad erfarenhet får dietisterna att gå i spinn.

Dietisterna riksförbund har gjort ett uttalande som är underhållande och visar att de är dåliga förlorare.

”Hos typ 2 diabetiker är energibalans, d v s att man äter rätt mängd mat i förhållande till sitt energibehov, viktigast för att få en bra blodsockerreglering.”

Så börjar deras uttalande. Tänk att de inte vet att det är intaget av kolhydrater (socker och stärkelse) som höjer blodsockret.

Det finns ett bra råd hos Bosse Zackrisson på Toxiska epistlar: ”Här håller jag med Rothenberg till hundra procent! Det är mycket viktigt att diabetespatienterna väljer professionell hjälp. Innan landets organiserade dietister är klara med sin fortbildning om lågkolhydratkost, bör de av säkerhetsskäl fråntas kostansvaret för patienter med typ 2 diabetes/BZ.”

Bra idé! Koppla bort dietisterna från sjukvården tills de lärt sig vad det handlar om.

Dietisternas sida finns här.