Low-carb-bloggen

En kost med kontrollerat lågt intag av socker och stärkelse ger dig bättre hälsa och bra vikt.

Montignac

Posted by arne9 på 14 mars, 2009

 

Montignac är tydligare med vad som är orsaken till fetma än Atkins och LCHF-företrädare.

Det är hyperinsulinism som är orsaken till fetma och övervikt. Vi har för mycket insulin i kroppen. Bukspottkörteln är utarbetad.

Atkins trodde från början att alla kolhydrater höjde blodsockret lika mycket. Men Montignac uppmärksammade att så inte är fallet. Näringsämnena höjer blodsockret olika mycket. De har högre eller lägre GI.

Det räcker att äta en kost som är låg i GI för att få bukt med hyperisulinismen.

Det är skillnaden mellan Atkins och Montignac.

Hyperinsulinism is what makes us gain weight

As remarked by numerous authors, one of the essential properties of insulin is that it acts on fatty metabolism. This is known as lipogenesis.

  • Storage of fatty acids in fat reserve 
    Insuline, and a fortiori hyperinsulinism, stimulates enzyme activity, namely that of lipoprotein lipase. This enzyme’s function is to movilize circulating fatty acids (which correspond to fats eaten in the most recent meal)  in order to stock them as triglycerides, thus increasing the volume of fat cells (adipocytes).
  • Additionally, insulin will cause inhibition in another enzyme, triglyceride lipase,. This enzyme is responsible for lipolysis, namely, freeing stored fat reserves. (see below.)
  • Storing glucose in fat reserves

If the glycemia peak following a meal is way too high, the corresponding glucose will most probably exceed our body’s needs. The hyperinsulinism provoked by said hyperglycemia will, under the impulse of lipoprotein lipase, convert this residual glucose into fat which will be stored in fat cells.

Hyperinsulinism is definitely the functional cause of weight gain!

http://www.montignac.com/en/la_methode_scientifique.php

 

 För att råda bot på detta räcker det att hålla sig till kolhydrater med ett GI på högst 35.

Weight-losing process (LIPOLYSIS)

As we can see, lipogenesis is the metabolic process which results in fat reserves, and so, in gaining weight. Lipolysis, is exactly the opposite: it is the metabolic process which results in freeing fats, and so, in losing weight.

Our organism finds itself in a situation that forces it to seek fat in fat cells les cellules graisseuses (adypocites) to use as carburant, thus reducing their volume. In order for this to work, insulin has to be low. The mechanism is as follows: low levels of insulin activate the triglyceride-lipase enzyme, which is responsible for evicting fatty acids from adipose tissues (adypocites) by bringing them into our bloodstream so that they can be used as carburant. Our organism will then try to use them (burn them) by modifying its energetic performance, according to its needs.

As a conclusion, we can say that insulin is what catalyzes weight gaining. Thus, in order to lose weight, we have to control insulin levels by trying to keep them as low as possible. To achieve this, we should try to keep after-meal (post-prandial) glycemia peaks at their lowest.

The only solution will naturally be to eat only low, and preferably very low, GI carbs. Experience indicates that, by eating solely low (35 or lower) GI carbs, insulinic response stays low enough to allow our weight-losing enzyme —triglyceride-lipase— to work and to thus provoke a weight-losing process.

7 svar to “Montignac”

  1. Har förstått att du fattat tycke för Montignac Arne! Och det är väl inget fel i det. Ser Montignac som en i familjen av koster som försspråkar ungefär samma sak: Uteslut socker och högraffinerade spannmålsprodukter ur kosten. Sedan finns det lite olika smakvarianter av detta som kallas Atkins, LCHF, paleolitisk kost, GI och Montignac.

  2. arne9 said

    Ja, jag kände att jag inte ville fastna i slentrian.

    Montignac har inspirerat mig en hel del. Bland annat att äta mer.

    Han har ju precis samma utgångspunkt som all lågkolhydratkost. Insulinöverskottet, blodsockersvängingar och en minskad insulinkäsnlighet med diabetes och metabolt syndrom som slutresultat.

    Det är dock en del svårigheter. Jag återkommer med inlägg.

  3. Du ska alltså kunna äta mera kolhydrater, fast med lågt GI. Det blir spännande att se hur det går.
    Vi är ju många som kämpade med GI-kost i många år, innan vi fick framgång först när vi gick över på LCHF.

  4. Lena said

    Jag är typ1 diabetiker sedan drygt 40 år tillbaka.
    Det har lärt mig en hel del då jag testar blodsockret flera gånger/dygn.
    Att äta mat med lågt GI behöver lika mycket insulin som högt GI, men man måte dosera under längre tid… vilket är svårare då man har ”penna” men något lättare med pump.
    Möjligen reagerar man olika, men GI kost var svårt för mig, LCHF är mycket, mycket lättare då jag ibland inte behöver något måltidsinsulin alls.🙂
    /Lena

  5. arne9 said

    Det här med hyperinsulinism gäller ju inte diabetiker typ1. Då producerar kroppen för lite eller inget insulin.

    Typ2 diabetiker däremot har ju ofta eller alltid för mycket insulin i omlopp.

    Jag tror nog att man kan få bukspottkörteln att normaliseras om man inte överanstränger den under en längre tid.
    Det kan man naturligvis göra genom att skära ner på kolhydratintaget radikalt och/eller endast äta kolhydrater med lågt eller mycket lågt GI.
    I båda fallen blir den glykemiska belastningen GB låg och det är ju visat att det är fördelaktigt vid diabetes 2 och vid förbättringar av det metabola syndromets problem som fetma och övervikt.

  6. Nicole said

    Hej Arne
    jag är en tjej som gick upp i vikt efter har flyttat hit och jag kunde inte gå ner. Den information som du samlar här hittade jag i några intervjuer av min nuvarande läkare i Brasilien om hyperinsulinism. Nu följer jag hans kost som innebär 10 dagar väldigt lowcarb (men man ska inte överdriva med fett, han menar att man måste också akta för kaloriintag) och sedan förtsätter man samma period (då kroppen inte reagera som att du svälter) då kan man äta lite kolhydrater som jag märker har lågt GI(linser till exempel). Han menar att först måste man reducera insulin produktion och sedan jobbar men med kosten.Han säger att man går inte ner i vikt av hård tränning, men du kanske har läst om det redan.Metoden har funkat fint, fint! jag är inte vrålhungrig och sötsugen har forsvunnit (jag blev galen om jag inte åt choklad!)
    jag använder din blogg som lite inspiration (kostdagboken). Jag har testat Dra Annikas metod med mycket fett funkar inte till mig eller kanske gjorde jag något fel. jag vill tacka dig för din blogg!
    hälsningar
    Nicole

  7. arne9 said

    Nicole, det låter intressant med din metod. Jag har också märkt att fettintaget inte bör överdrivas för min del. Det ligger ju i linje med Montignac också.

    Montignac betonar också vikten av att kontrollera insulinet.

    Nu har min bukspottkörtel vilat sig en tid och börjat fungera hyfsat så jag kan fuska lite med bakverk som varken är low-carb eller har lågt GI.

    Dock försöker jag hålla mig till principerna att inte få för högt insulin och undvika blodsockersvängningar. Men äta tillräckligt och känna matglädje. Mat är gott.

Sorry, the comment form is closed at this time.

 
%d bloggare gillar detta: