Low-carb-bloggen

En kost med kontrollerat lågt intag av socker och stärkelse ger dig bättre hälsa och bra vikt.

Staffan Lindeberg om kolhydrater och fett

Posted by arne9 på 29 januari, 2008

Staffan Lindeberg har jag tidigare bloggat om.

Han har studerat ursprungsbefolkningen på Kitava och kommit fram till en behandling för hjärtinfarktpatienter som bygger på denna stenålderskost rik på frukt.

Nu skriver Lindeberg en intressant artikel i Läkartidningen.

Han menar att det inte är så enkelt att det är kolhydratsnålt eller fettsnålt som är bäst för diabetiker.

Några särskilt intressanta synpunkter har han:

Ett minskat stärkelseintag enligt LCHF skulle:
förväntas ge lägre postprandial blodsockerstegring [2] och lägre triglycerider [3] och minst lika stor (eller snarare lika liten) viktnedgång som ett minskat fettintag [4, 5]. Farhågorna vid ökat intag av mättat fett gäller främst ökat LDL-kolesterol [3] men även insulinresistens, fettlever och andra lipotoxiska skador [6, 7].

Fettrik kost är en etablerad metod för att orsaka insulinresistens och nedsatt glukostolerans hos hundar [8], råttor [9] och möss [10]. Humanstudier talar inte för att stärkelserestriktion eller lågt glykemiskt index (GI) i sig förbättrar glukostoleransen hos diabetiker [11-16].

Han pekar alltså på en risk med högfettskost: Högre LDL-kolesterol, insulinresistens och fettlever.

Fettrik kost är en metod att orsaka insulinresistens hos hundar, råttor och möss.

Våra tänder och vår salivavsöndring talar också för att vi är avsedda att äta rötter och rotfrukter.

Lindeberg anser att följande bör studeras närmare i stället för kolhydrater eller fett:

Bland de kostfaktorer som bör granskas närmare, bara för att nämna två, är spannmålslektiners interaktion med leptinreceptorn [23] och mjölkproteiner som orsak till insulinresistens och lipotoxicitet [24, 25].

Referenser som Lindeberg anger:

2.Gannon, MC and Nuttall, FQ (2006) Control of blood glucose in type 2 diabetes without weight loss by modification of diet composition. Nutr Metab (Lond) 3:16
3.Volek, JS, Sharman, MJ, and Forsythe, CE (2005) Modification of lipoproteins by very low-carbohydrate diets. J Nutr 135:1339-42
4.Gardner, CD, Kiazand, A, Alhassan, S, et al. (2007) Comparison of the Atkins, Zone, Ornish, and LEARN diets for change in weight and related risk factors among overweight premenopausal women: the A TO Z Weight Loss Study: a randomized trial. JAMA 297:969-77
5.Nordmann, AJ, Nordmann, A, Briel, M, et al. (2006) Effects of low-carbohydrate vs low-fat diets on weight loss and cardiovascular risk factors: a meta-analysis of randomized controlled trials. Arch Intern Med 166:285-93
6.Westerbacka, J, Lammi, K, Hakkinen, AM, et al. (2005) Dietary fat content modifies liver fat in overweight nondiabetic subjects. J Clin Endocrinol Metab 90:2804-9
7.Szczepaniak, LS, Victor, RG, Orci, L, and Unger, RH (2007) Forgotten but not gone: the rediscovery of fatty heart, the most common unrecognized disease in America. Circ Res 101:759-67
8.Kaiyala, KJ, Prigeon, RL, Kahn, SE, Woods, SC, Porte, D, Jr., and Schwartz, MW (1999) Reduced beta-cell function contributes to impaired glucose tolerance in dogs made obese by high-fat feeding. Am J Physiol 277:E659-67
9.Chalkley, SM, Hettiarachchi, M, Chisholm, DJ, and Kraegen, EW (2002) Long-term high-fat feeding leads to severe insulin resistance but not diabetes in Wistar rats. Am J Physiol Endocrinol Metab 282:E1231-8
10.Muurling, M, Jong, MC, Mensink, RP, et al. (2002) A low-fat diet has a higher potential than energy restriction to improve high-fat diet-induced insulin resistance in mice. Metabolism 51:695-701
11.Reaven, GM (2005) The insulin resistance syndrome: definition and dietary approaches to treatment. Annu Rev Nutr 25:391-406
12.Kennedy, RL, Chokkalingam, K, and Farshchi, HR (2005) Nutrition in patients with Type 2 diabetes: are low-carbohydrate diets effective, safe or desirable? Diabet Med 22:821-832
13.Lindeberg, S, Jonsson, T, Granfeldt, Y, et al. (2007) A Palaeolithic diet improves glucose tolerance more than a Mediterranean-like diet in individuals with ischaemic heart disease. Diabetologia 50:1795-807
14.Noakes, M, Foster, PR, Keogh, JB, James, AP, Mamo, JC, and Clifton, PM (2006) Comparison of isocaloric very low carbohydrate/high saturated fat and high carbohydrate/low saturated fat diets on body composition and cardiovascular risk. Nutr Metab (Lond) 3:7
15.Wolever, TM (2002) American diabetes association evidence-based nutrition principles and recommendations are not based on evidence. Diabetes Care 25:1263-4.
16.Järvi, AE, Karlstrom, BE, Granfeldt, YE, Bjorck, IE, Asp, NG, and Vessby, BO (1999) Improved glycemic control and lipid profile and normalized fibrinolytic activity on a low-glycemic index diet in type 2 diabetic patients. Diabetes Care 22:10-8.

23.Jönsson, T. Healthy Satiety – Effects of Paleolithic diet on Satiety and Risk factors for Cardiovascular disease. Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series 2007:145. 2007, University of Lund: Lund.
24.Tremblay, F, Lavigne, C, Jacques, H, and Marette, A (2003) Dietary cod protein restores insulin-induced activation of phosphatidylinositol 3-kinase/Akt and GLUT4 translocation to the T-tubules in skeletal muscle of high-fat-fed obese rats. Diabetes 52:29-37
25.Tovar, AR, Torre-Villalvazo, I, Ochoa, M, et al. (2005) Soy protein reduces hepatic lipotoxicity in hyperinsulinemic obese Zucker fa/fa rats. J Lipid Res 46:1823-32

13 svar to “Staffan Lindeberg om kolhydrater och fett”

  1. Zonen said

    Detta lär nog behöva studier!
    För mycket fett leder till fettlever och för mycket kolhydrater leder till fettlever… Tror nog mer på det senaste även om jag är väl medveten om att tro inte räcker!

    Tror samtidigt att Lindeberg ser litegrann på sin egen överlevnad och forskningsanlag… vad är gångbart!?

    Samtidigt – skall man gå på vad du säger Arne att felet är vid spannmål eller mjölk så hamnar vi på Ursula Jonnsons bok ” Nu räcker det” och även lite grann på ”Ät efter din blodgrupp” – Intressant!

    Det viktiga är nog att kunna släppa alla industribindningar – dom som nuvarande personer i ”etablissemanget” har!

  2. arne9 said

    Det intressanta är ju inte om olika sidor visar att deras hypotes är den rätta. Det blir ju bara politiskt käbbel av det.
    Att söka sanningen är inte så himla självklart i dessa tider.
    Men att Staffan Lindeberg skriver det här kanske för diskussionen och kunskapen framåt. Han har ju faktiskt också lyckats mycket bra med svenska hjärtinfarktpatienter, så det ligger nog en hel del i hans hypotes.
    Det där med mycket fett och dess effekter får man väl försöka hitta mer fakta om.
    Annika Dahlqvist äter ju enligt vad hon säger inte så mycket fett och hon har ju personligen lyckats väldigt bra med sin metod.

  3. Zepp said

    Befolkningen som han studerade på Kitava var inga jägare dom var bönder! Det har rests en del frågor om huruvida dom verkligen åt lite kött o protein för på öarna runtomkring hade bönderna mycket grisar och dessa var favoritmaten där!

    Annars så har han nog rätt i att en mer ursprunglig kost med inslag av lågglykemiska rötter, frukter, bär och grönsaker är en bättre kost för att undvika välfärdssjukdommar!

    Sen det där med mjölk.. konstigt isåfall att vi föds som mjölkdrickare men effter ett tag så är det farligt??? Skulle vara det där med den moderna mejerihanteringen i så fall!

    Påminer om Clauds paradox.. så länge du går ner är mättat fett bra men slutar du gå ner är det skadligt!!!!?

    Jag tror att en del gamla stötar har insupit fettskräcken med modersmjölken och så att det är en ryggmärgsreflex!

  4. arne9 said

    Till skillnad från Claude Marcus har ju Staffan Lindeberg botat patienter och gjort en studie på frukt-kosten som visat sig effektiv för att förhndra fler hjärtinfarkter.
    Staffan Lindeberg verkar då på mig vara betydligt mer sanningssökande än många andra tvärsäkra megafoner.

  5. Det mest kanske intressanta i det han fått fram är ju hur farligt det är för oss att äta gräsfrön. Bara genom att undvika dem verkar det som om man kan uppnå ganska avsevärda hälsovinster.

    Vad gäller riskerna med mättat fett har han som de flesta andra betydligt sämre på fötterna.

    För att åstadkomma fettlever hos gäss tvångsmatar man dem med spannmålsgröt. Även bland människor ökar förekomsten av icke alkoholorsakad fettlever väldigt kraftigt, i samma takt som vi äter allt mer spannmål och allt mindre fett.

    Ett av de djur vars matsmältningsorgan mest liknar vårt är grisen, vad gav man förr grisarna för att de skulle bli feta och fina innan slakt? Potatis, rovor, spannmål. Vad ger man grisarna i dag för att de skall växa fort och samtidigt bli nästan helt fettfria? Jo protein och fett, men väldigt lite kolhydrater.

  6. arne9 said

    Det är därför jag är lite tveksam till fettet på skinkan.
    Fett som grisarna får av kolhydrater bör väl vara omega6-rik och därmed öka risken för hjärt- kärlsjudomar.
    Vildsvin som inte matas är ju inte så feta.

  7. Jag har för mig att grisarna är något bättre än vi på att omvandla vegetabiliska omega-3 till animaliska. Men spannmål skulle jag inte vilja att de fick.
    Hade jag bott så att jag hade kunnat ha en hushållsgris så hade jag odlat lite rovor på en liten plätt som de hade fått som tillskott de sista två månaderna eller så innan slakt, eller möjligen någon annan stärkelserik rot som inte förädlats så mycket. Just stärkelserika rötter är ju normalt en del av grisarnas kost, det är bl.a. dem de bökar efter.

    Antagligen hade jag om möjligt låtit dem flytta mellan olika platser så att de inte blev för uppbökade, och sett till att skapa ett någorlunda naturligt bestånd av växter med naturligt stärkelserika rötter på alla markerna, och flytta dem innan de hinner gå alltför hårt åt det beståndet, så att det hinner återhämta sig innan platsen används igen.

    Det är en av mina framtidsdrömmar att bo så, och då naturligtvis göra mitt eget bacon, lufttorkad skinka m.m.🙂

  8. BadGEAR said

    Zonen – och för mycket maltos leder till maltosfrossa, jodå, ett gammalt bekymmer hos bryggeriarbetare.

    Annars så tycker jag det är lite intressant med vårt garnityr och vad det skvallrar om vad vi ska käka, liksom vad våra närmaste släktingar i djurvärlden stoppar i sig. Och människans ursprung är ju inte i ett mammutland utan från hjärtat i Afrika. Det är lite för mycket kopplingar till inuiter när man talar om ursprungskost, tycks det mig. Precis som om vi härstammade från inuitier. Svenskar har väl i allmänhet ingen koppling till inuiter.

    Har ni några bra tips på artiklar om sådant?

  9. Satori said

    Det är fantastiskt att det fortfarande finns människor som hänvisar till studier med möss och råttor och sedan helt okritiskt applicerar resultaten på människa, trots att liknande samband aldrig visats eller är logiska med tidigare kunskap som förklaring. Ekologisk mjölk är säkert ovanlig i stenåldersmiljö men har aldig visats bidra varesig till diabetes typ 2, hjärtsjukdom eller autoimmun sjukdom. Staffan Lindeberg har gjort en stor insats och är förtroendeingivande på många områden men tappar i förtroende på andra områden, han borde naturligtvis framhålla att det enbart är rena gissningar från hans sida

    Så det så

  10. arne9 said

    Ja! Jag håller mig dig om att ekologisk mjölk var ovanlig i stenåldersmiljö.😉
    Kanske Fred Flinta drack mjölk?
    Men människan har ju inte varit mjölkdrickare särskilt länge och då endast i en del länder.

    Mjölk är väl egentligen ingen måltidsdryck? Vin, främst rödvin har ju i en mängd undersökningar visat sig var nyttigt och hälsobefrämjande. Vatten med eller utan kolsyra är väl den enklaste och bästa.

  11. BadGEAR said

    Detta om mjölk mina herrar. Jag vet inte hur det är idag, men när jag var liten så var bröstmjölk ganska vanligt sätt att få snorhyvlar av mitt slag att bli mätta och fulla av diverse nyttiga näringsämnen.

    Detta är säkert inget ovanligt ända ner till historiens gryning, det betyder att människan varit mjölkdrickare så långt tillbaka som varit däggdjur. Och eftersom mänskligheten troligen sett denna hantering både via bröstmjölk och hur djuren sköter den biten, så är det kanske inte helt osökt att fundera ifall människan inte använt sig av djurmjölk (eftersom människodamerna sinar) längre tillbaka i tiden än vad vi vill inbilla oss.

    Det är en gissning som jag tror skjuter skarpare än en gissning om motsatsen. Jag förstår liksom inte vitsen med att hänga upp sig på tanken med ekologisk mjölk. Humör? jaha, ojdå då ska jag skratta lite…hehehe. Så, är ni nöjda nu😉

  12. arne9 said

    Bröstmjölk är ju en sak. Komjölk är ju avsett för kalvar.
    Vuxna djur dricker väl sällan eller aldrig mjölk, eller?

    Sedan tror jag nog att all mjölk på stenåldern var ekologisk. Bekämpningsmedel var väl inte så vanliga då.😉

  13. BadGEAR said

    Barn dricker sällan alkohol, och ändå gör vuxna det.

Sorry, the comment form is closed at this time.

 
%d bloggare gillar detta: