Alger, alger, alger. (Du blir vad du äter).

Såg på tv3:s ”Du blir vad du äter” i den engelska versionen. Jag slogs av vad förbjudet allt var. Socker var inte bra, och det vet vi ju. Mjölk var inte bra, det är slembildande. Kött var inte bra. För mycket protein gjorde att skelettet kalkades ut och kroppen förlorade mineraler. Bröd och chips var inte bra (stämmer!) men inte på grund av kolhydraterna utan på grund av fettet. Fett fick man inte heller äta.

Jag undrade vad det då blir kvar.  Inte socker, inte protein och inte fett.

Svaret blev: alger.

Deltagarna som skulle bantas ner, fick äta alger. De innehåller mycket mineraler sade programledaren, som inte var direkt sympatisk. En skinntorr bitch av värsta slaget. De fick nog dricka lite smoothies också. Antagligen på ovanliga frukter.

De fick motionera tre gånger per dag också och gick ner 12 – 15 kilo på 8 veckor. Inte så dumt.

Vad skall folk tro egentligen. Det vimlar av motsägelsefulla kostråd i mediebruset. Har man ingen fast övertygelse om vad som är bra och nyttig kost far man ju som en löv i vinden.

Det vanligaste är ju att man varnar för fett. Det är nog bara low-carb:are av olika slag med Atkins i spetsen som inte pekar ut fettet som boven.

Tänk att det är ett fåtal som vet hemligheten. Det är kolhydraterna som gör dig tjock och sjuk, inte fettet.

Man kan bli smalare och friskare på alger också och en massa motion och det passar ju en del. Men man måste hålla igång hela tiden.

Det behöver man inte göra med low-carb. Man måste hålla koll på kolhydraterna. Det är det avgörande. Sedan kan man promenera och jogga och träna om man vill. För att man har lust, inte för att man måste.