GI – glykemiskt index

 Jag har hittat en intressant artikel om glykemiskt index på Michel Eades blogg.

Jag refererar det viktigaste.

Om jag går till doktorn och kollar mitt blodsocker och jag är fastande skulle det ligga på cirka 3 mmol/l. Om man fortsätter att ta blodsockerprover varje 15 eller 30 minut i två timmar skulle det ligga konstant och inte röra sig mycket. (Däremot skulle jag få många stick i fingertopparna.)

Om jag skulle göra samma sak men jag skulle få en kaka efter första blodprovet och på samma sätt ta blodsockret de följande två timmarna, då skulle det hända saker. Mitt blodsocker skulle snabbt stiga och sedan långsamt falla tillbaka till det första värdet.

Man har vetat att normalt blodsocker (om man inte är diabetiker eller insulinresistent) följer en kurva med snabb ökning och långsam återgång till normalt värde. Sedan frågade man sig om olika livsmedel gav olika kurvor. Blev kurvan annorlunda om jag åt en bit kaka än om jag åt en bit ost?

Jag gör ett blodprov när jag är fastande och dricker sedan 50 gram av en glukoslösning. Sedan gör man en kurva under två timmar och ser hur man svarar på glukosen.

Det är normalkurvan.

Ett par dagar senare kan man göra samma prov med potatis. Nu har jag fått två kurvor. En som visar blodsockerutvecklingen de två timmarna efter att jag får i mig 50 g glukos och en andra kurva som visar blodsockerutvecklingen när jag får i mig 50 g potatis. Då kan man jämföra de två kurvorna och se om de skiljer sig åt.

Man tittar på arean under kurvan som visar den totala ökningen av blodsockret över tiden (2 timmar). Då kommer jag att se att kurvan med potatis har en area på ungefär 80% av den på glukoslösningen. Eftersom potatisbiten ger 80% så stor area under kurvan som glukoslösningen säger man det glykemiska indexet för potatis är 80% av det för glukos eller kort och gott 80.

De listor på glykemiskt index som finns har räknats fram på samma sätt. Unga friska människor (ofta studenter) får dricka en testdos glukos (eller vitt bröd som också är en standard) och få sin blodsockerkurva ritad. Ett antal dagar senare får de komma tillbaka och äta livsmedlet som skall testas. Så tas blodprov under två timmar och den nya kurvan ritas och jämförs med standardkurvan och livsmedlets glykemiska index bestäms.

Det krävs förstås en massa försökspersoner och en massa blodprover för att få fram de listor över glykemiskt index för livsmedel som finns ute idag.

Men är det bättre att äta massor med mat som har lågt glykemiskt index än att äta mat som har lågt kolhydratinnehåll?
Svaret på den frågan är förstås nej.

Här finns länken till Eades utläggning om glykemiskt index.