Low-carb-bloggen

En kost med kontrollerat lågt intag av socker och stärkelse ger dig bättre hälsa och bra vikt.

Insulinpåslag av light-läsk?

Posted by arne9 på 27 juli, 2007

Som jag skrev i går var det många medier som skrek ut att light-läsk ger lika lätt fetma som vanligt läsk. Som vanligt med dessa löjliga larmrapporter var det en sanning med så mycket modifikation att man nog får kalla det en lögn.

Det finns i diskussionen en tanke att bara den söta smaken ger ett insulinpåslag. Enligt detta synsätt skulle det leda till att insulin kommer ut i blodet för att ta ner glukoshalten, men eftersom sötningsmedel inte höjer blodglukoshalten skulle insulinet sänka blodsockret så mycket att man får för lågt blodsocker i stället vilket ger sockersug och ofta leder till att man äter något (sött).

Jag har därför gjort ett nytt blodglukostest. Jag åt en bit low-carb-choklad (sötningsmedel) och drack en halv Coca-cola light (sötningsmedel) och en kopp kaffe.

Före fikat var blodglukoshalten 5,3 mmol/L.

Jag tog bland annat en promenad och väntade två timmar. Nytt blodglukosvärde var 4,9 mmol/L.

Det är en måttlig minskning som inte styrker att det skulle ha varit något nämnvärt insulinpåslag på grund av den söta smaken i chokladen eller Coca-Colan.

För min del påverkas jag inte av sötningsmedlen som många befarar att man gör.

Det betyder att den gamla sanningen gäller: Det är nettokolhydraterna som räknas.

17 svar to “Insulinpåslag av light-läsk?”

  1. Personligen tror jag ju inte att ev. insulinhöjande effekt är det största problemet med sötningsmedlen, sedan kan man ju tänka sig att den effekten kanske främst uppstår hos dem som är gravt sockerberoende.

    Jag tror att de rena gifteffekterna av framförallt nedbrytningsprodukterna är det stora problemet.

    De är ju dessutom så enormt onödigt med tanke på att det finns fullgoda alternativ som är betydligt bättre dokumenterade och som använts i väldigt mycket längre tid.

    Själv har jag bara hittat en enda sak jag behöver tillföra någon sötma till och det är hemgjord glass, och då behövs så små mängder att jag gott kan söta med en tesked honung till 1/2 liter glass.

  2. arne9 said

    Den nya Coca-cola light har ju suckralos som sötningsmedel. Suckralos anses lämna kroppen utan någon negativ påverkan.
    Det är en stor befrielse att kunna äta sådant som Atkins bar och att dricka Coca-cola light utan att det ger blodsockerpåverkan eller sockersug eller viktuppgång.

    Risken med en alltför strikt diet är ju att det blir många, många som faller av. När man nu kan leva low-carb-liv och ha mer att spela med blir risken för avfall mycket mindre.

    Den strikta lågkolhydratkost jag höll mig till i början av kostomläggningen tror jag skulle ha kännts lite torftig i längden. Nu finns ju så mycket low-carb-produkter man kan använda att risken är mycket mindre att det blir för torftig kosthållning.

    Det är ju bättre att många minskar lite på kolhydraterna än att några få minskar mycket på kohydraterna. Det har ju visat sig att en relativ liten sänkning ger goda resultat. Ett exempel är Zone som Manuel Uribe, världens tjockaste man, använder och har uppnått goda hälsoeffekter och också tappat mycket i vikt.

  3. Då måste man återigen skilja mellan de som fortfarande har en fungerande metabolism och dem som inte har det samt även mellan de som utvecklat ett kraftigt sockerberoende och de som kan fortsätta vara ”måttlighetsbrukare”.

    Jag känner till ett stort antal människor som inte klarar av något som smakar sött utan att trigga igång ett kraftigt sötsug som sedan tar flera dagar eller ännu längre tid att bli av med igen. Själv klarar jag av sådant utan några större problem, varje söndag brukar jag äta en bit hemlagad äpplekaka till kaffet på ett gårdskafé som jag och en kompis brukar besöka. Vi är på kafé varje dag med få undantag men då blir det bara en slät kopp för mig, om jag inte har med mig en liten bit god choklad själv som tilltugg, de kaffebröd som de erbjuder känns inte ens lockande eftersom de är så jäkla söta och dessutom smakar illa av margarin eller andra skadade och onaturliga fetter. Jag är tydligen ovanligt känslig för just dessa fetter vilket kan förklara hur vår uppfattning om choklad skiljer sig så mycket.

    Jag har aldrig tyckt om något sötat med konstgjorda sötningsmedel, några kompisar utsatte mig några gånger för ett blindtest med vanlig Coca Cola och dito light, eftersom de själva inte kunde känna någon skillnad, men för mig var det en enorm skillnad, jag spottade ut lightvarianten direkt eftersom den för mig smakade vidrigt.

    Efter att nu avstått sötare saker i det närmaste helt ett par månader har min smak förändrats så att jag inte längre tycker det smakar gott med många saker som jag tidigare vräkt i mig, om jag skulle gå förbi medan de fyller på lösgodisdisken i butiken blir jag direkt äcklad av lukten. Jag förknippar inte lukten med något gott, utan den för snarare tankarna till den fabrik som tillverkar binmedel för färg som låg inte så långt från den skola där jag gick i högstadiet.

    Sucralos finns det ju ännu starkare varningar för, att den går igenom kroppen oförändrad betyder inte att den inte kan skada kroppen innan den kommer ut, eftersom den interagerar med smaklökarna så är det uppenbart att den även interagerar med nervsystemet i övrigt, vilket också visats i experiment, molekylen har också stora likheter med andra klorerade kolväten såsom PCB, DDT, Agent Orange m.fl. och kan alltså förväntas ha effekter gemensamma med dessa.

    Dessutom är ju inte molekylen 100% stabil, utan den kommer att brytas ner, om än långsamt. Några av dess nedbrytningsprodukter är ämnen som vi vet är väldigt otrevliga även i mycket små koncentrationer. Dessutom är det ju redan visat att ämnet går igenom reningsverken och kan påvisas i havet i mätbara koncentrationer, vad långtidseffekterna av detta blir kan vi bara gissa, och innan vi vet säkert är det extremt oansvarigt att göra fullskaleexperiment då vi ju knappast kan ångra oss om det visar sig att effekterna är allvarligare än förutsett. Speciellt för ett ämne som är så fullständigt onödigt.

  4. arne9 said

    Det är tänkbart och troligt att de som är starkt sockerberoende har problem med söta smaker.
    Däremot finns det visat i någon studie att söt smak inte har någon verkan på friska unga män.

    Det är ju också visat att söt smak inte triggar igång insulinproduktion ens på diabetiker eller metabolt skadade.

    Efter en tid på lågkolhydratkost förbättras smaken så att man känner nyanserna mycket tydligare och jag undviker också att vräka i mig sötsaker.
    Över huvud taget vräker jag inte i mig mat längre. Det matmissbruk det innebär att vräka i sig mat har också reparerats med low-carb.
    Däremot kan jag njuta av en liten bit choklad eller Atkins bar. Det påverkar inte insulinpåslag eller sockersug för mig.
    Jag kan se folk äta glass på stan utan att känna den minsta längtan efter glass. När jag ser folk plocka godis i lösgodisdiskarna påverkar det inte mig alls. Varken negativt eller så att jag längtar efter det. Lösgodis har jag varit misstänksam mot även före low-carb-livet. Det är så lätt för folk att spotta i godisskålarna
    eller för snordyrpande ungar att krafsa runt bland lösgodiset. De som plockar lösgodis för gärna göra det för mig, men det utgöra ingen frestelse för mig.

    Det är möjligt att det finns negativa aspekter på suckralos men det är ett fungerande sötningsmedel som är godkänt av alla instanser och som fungerar i matlagning utan att bli bittert som en del andra sötningsmedel blir lätt (inklusive stevia).

    Det kanske går förbi reningsverken, men det tycket jag är ett problem för reningsverken att lösa. Jag ser det inte som ett argument mot suckralos i min mat, lika lite som jag ser hysterin kring växthusgaserna och korna som ett argument mot att jag äter brasilianskt kött eller för den delen svenskt nötkött från kor som inte fått spannmålsfoder utan fått beta gräs.

    Det är ju intressant att se att Manuel – världens tjockaste – kan gå ner med en relativt mild form av low-carb. Zone lär ju bestå av 40e% kolhydrater och 30e% vardera av protein och fett. Manuel bör väl kvala in som metabolt skadad om någon.

  5. Det skulle vara intressant om du gjorde samma test igen, men uteslöt promenaden. Långsam motion ger glukagonutsöndring som kan höja blodsockret.

  6. arne9 said

    Ja, det gör jag nog om någon gång framöver så att allting blir under kontroll.

  7. Jag förstår lite hur du tänker Arne. Jag har samma känsla ibland. Men jag skulle hellre vilja gynna alla bagare på jorden än multinationella Coka Cola eller McDonalds.

  8. Zepp said

    Jag tycker det framkommit ganska tydligt i debatten att det inte finns något riktigt stöd för att söt smak skulle trigga en insulinutsöndring! (jag trodde så!)

    Uppenbarligen är det så att det finns bevis för att sött triggar hungerpeptider, bland annat Grelin, som ger en ökad hunger och stimulerar tillväxt av fettväven.

    Vi är alla olika och det har framförts teser om att hetsätare som dricker mycket ligtläsk kan vara extra känsliga!?

  9. Jag får intrycket att hetsätning och anorexia är relativt nya fenomen, i alla fall har de inte varit så vanliga tidigare, det hade varit intressat att se kurvor som jämför detta med användandet av syntetiska sötningsmedel.

  10. arne9 said

    Det finns nog olika känslighet och hela hormonsystemet kring hunger och mättnad och fettinlagring är så komplext.
    Grelin är ju ett sådant hormon som dock balanseras av andra hormon som vi kan påverka.
    Klipper följande från Atkins sida:
    ”Take the hormone ghrelin, first identified a mere eight years ago. Ghrelin, also known (like insulin) as a “hunger hormone,” is made in stomach cells that stimulate appetite. Ghrelin levels rise before meals (saying “Feed me, feed me”) and then decrease after we eat. Worse, they go up not just when we need to eat, but when we expect to eat (much like Pavlov’s dogs were conditioned to salivate when a bell rang because they were trained to expect a steak to be forthcoming). Luckily, our body makes a couple of other appetite hormones that help moderate the effect of ghrelin. Otherwise−since we’re constantly exposed to visual food invitations−we’d be secreting ghrelin all the time and eating all day long. These hormones−notably one called choleocystokinin, or CCK−is released in the gut once you start eating; it’s one of the triggers that lets your brain know you’ve had enough. Trouble is, many of us eat so fast that we don’t give it a chance to work, and by the time it makes its way to the brain, we’re stuffed to the gills. Bottom line: Mom was right. Chew your food, eat slowly, and give the little guy a chance to deliver the “stop” message. It’s a great way to outsmart the hormonal imperative to eat more.

    Från http://www.atkins.com/newsletter-archive/july-2007-newsletter

  11. Jag känner en katt som alltid kommer när man skalar lök, inte för att han äter lök utan för att man nästan alltid gör det i samband med att det serverras kött. Han brukar då alltid få några bitar kött. Han äter då så glupskt att om man kastar till honom en bit lök i stället är det väldigt nära att han sväljer den innan han upptäcker att han är lurad. Det är ett väldigt bra sätt att tala om att nu blir det inte mer, vi vill gärna ha lite själva också.🙂

  12. Zepp said

    Kenneth.. det verkar som om du talar om min katt! Ibland räcker det att man öppnar kylskåpsdörren.

  13. 🙂

  14. Överkonsumtion av socker och andra ätstörningar är nog ett västerländskt problem tror jag.

    Köp hem lite billigt slaktavfall till de stackars kissemisserna. Vi håller på att förstöra både katter och hundar med all konstig mat som är ”specialkonstruerad” för dom.

  15. Dessi said

    Haha! Har hört detta debatteras hur länge som helst i diverse forum. Om cola light gav insulinpåslag skulle jag väga 100 kg vid det här laget. Jag dricker 1-2 liter om dagen, men har ändå lyckats gå ner i vikt mha GI-metoden.

  16. arne9 said

    Nej, det är nog en av alla dessa myter som finns.
    För mig funkar Coca-Cola light fint och det finns ju studier som visar att söt smak inte påverkar insulinet.

  17. Magda said

    Ja, jag dricker light-läsk nästan varje dag, tar sötningstabletter i kaffet/chokladen och äter low carb-barer ofta. Jag har gjort det ända sedan jag började min viktminskning och nu väger jag 57 kg till en längd på 170 cm. Det är jag helnöjd med😀

Sorry, the comment form is closed at this time.

 
%d bloggare gillar detta: