USA:s president om fetmaepidemin: Fel kost orsaken.

I den yrvakna svenska low-carbrörelsen tycker man att man har svårt att nå fram till någon höjdare. Maria Larsson, som administrerar folks hälsa politiskt har inte reagerat på de propåer som kommit och jordbruksministern med djupa rötter i bonderörelsen säger sig lita på Livsmedelsverkets rekommendationer. Statsminister Reinfeldt har inte med ett kommatecken ens berört frågan om den växande fetmaepidemin.

Desto intressantare är det att läsa i Jimmy Moores blogg att Förenta Staternas president George W. Bush har uttalat sig i den här folkhälsofrågan som alla borde ha högt upp på sin politiska agenda.

Vad säger då Bush?

Dels understryker han vikten av att träna regelbundet. Han kör tydligen bergscykel själv och joggar regelbundet. Han har själv toppvärden när det gäller kroppsfett (15 %) och har en vilopuls på 47.Han säger också att alla kan få in motion i sitt dagliga schema. Det handlar bara om att prioritera det tillräckligt högt.

Bush har fått de flesta unga i staben runt honom att börja träna.

Så träning är viktigt enligt Bush men han säger också:

A lot of the dietary problems are just obviously what people eat. And so it’s not just a lack of exercise…but a bad diet.”
 

Förenta Staternas president kallas ibland världens mäktigast man och då är det skönt att veta att han inser att fetmaepidemin beror på en felaktig kost. Hoppas samma insikt snart kommer den svenska politiska ledningen till del.

Atkinsdieten – kokboken, en bok som har allt.

Boken Atkinsdieten – kokboken har jag just lånat på biblioteket.

Det ser helt fantastiskt ut. Den innehåller först en del där man enkelt beskriver de fyra faserna i Atkins och sedan finns veckoplaner för de olika faserna och den tredje och största delen är en kokbok med recept på rätter som passar in i Atkins.

Först kommer en inledning som kortfattat och enkelt förklarar ”ideologin” bakom Atkins dieten.

Därefter förklaras de fyra faserna i Atkins: Inställningsfasen, viktminskningsfasen, finjusteringsfasen och underhållsfasen. Man får veta vad som gäller för förhållningsregler under varje fas och vad man kan äta under respektive fas.

Sedan följer en veckomeny för varje fas med frukost-, lunch-, middag-, och mellanmålsförslag för 7 dagar.

Den största delen av boken är sedan recept på smaskiga maträtter. Man har organiserat dem så att det finns ett antal recept för frukostmat, sedan recept på förrätter, soppor och sallader. Boken har ett avsnitt med recept för huvudrätter på kött, fågel, fisk och skaldjur, grönsaker och såser.

Efterrätter har ett avsnitt med pajer och glasser, kakor samt drinkar.

Därefter har man ett avsnitt med festmat. Läckra recept!

Det finns en sida om kosttillskott och ett receptregister.

Jag tycker boken mycket bra. Det är en bok som innehåller allt. Man får teorierna bakom Atkins och förklarat varför det fungerar med kolhydratsnål kost. Man får menyförslag och man får en smaskig kokbok. Allt i ett!Jag har som sagt lånat boken på biblioteket och kommer att köpa den. Skulle jag bara köpa en bok om low-carb skulle det vara den här boken. Den har allt andra böcker har och den har det i en enda bok.

Boken har getts ut på boförlaget Forum.

Belgiska low-carb-våfflor

 

Belgisk våffla a lá Dr Atkins gör jag på följande sätt:

6-8 våfflor.

2 dl sojamjöl, 1 tesked bakpulver, sockerersättning (några droppar), 1 tesked salt och 1 tesked vaniljsocker.

Rör ihop torrvarorna för sig. Har man flytande sötningsmedel droppa det i den flytande blandningen som kommer nu.

0,5 dl vispgrädde, 3 ägg och 0,5 dl vatten. Blanda den flytande bandningen med de hoprörda torrvarorna så att det inte blir klumpar i smeten.

Värm våffeljärnet (ett vanligt) och lägg en klick på cirka 3 matskedar smet i mitten på våffeljärnet och lägg på locket och grädda.

De våfflor som eventuellt blir över kan med fördel frysas och tinas till frukost eller annat lämpligt tillfälle.

Näringsvärde (per 100 g).

Kalorier: kcal 298

Protein: 21,8 g

Kolhydrater: 10,2 g

Fett: 19 g

Fibrer: 5 g

En våffla väger ungefär 73 gram och ger 3,8 g nettokolhydrater.
 

GI – glykemiskt index

 Jag har hittat en intressant artikel om glykemiskt index på Michel Eades blogg.

Jag refererar det viktigaste.

Om jag går till doktorn och kollar mitt blodsocker och jag är fastande skulle det ligga på cirka 3 mmol/l. Om man fortsätter att ta blodsockerprover varje 15 eller 30 minut i två timmar skulle det ligga konstant och inte röra sig mycket. (Däremot skulle jag få många stick i fingertopparna.)

Om jag skulle göra samma sak men jag skulle få en kaka efter första blodprovet och på samma sätt ta blodsockret de följande två timmarna, då skulle det hända saker. Mitt blodsocker skulle snabbt stiga och sedan långsamt falla tillbaka till det första värdet.

Man har vetat att normalt blodsocker (om man inte är diabetiker eller insulinresistent) följer en kurva med snabb ökning och långsam återgång till normalt värde. Sedan frågade man sig om olika livsmedel gav olika kurvor. Blev kurvan annorlunda om jag åt en bit kaka än om jag åt en bit ost?

Jag gör ett blodprov när jag är fastande och dricker sedan 50 gram av en glukoslösning. Sedan gör man en kurva under två timmar och ser hur man svarar på glukosen.

Det är normalkurvan.

Ett par dagar senare kan man göra samma prov med potatis. Nu har jag fått två kurvor. En som visar blodsockerutvecklingen de två timmarna efter att jag får i mig 50 g glukos och en andra kurva som visar blodsockerutvecklingen när jag får i mig 50 g potatis. Då kan man jämföra de två kurvorna och se om de skiljer sig åt.

Man tittar på arean under kurvan som visar den totala ökningen av blodsockret över tiden (2 timmar). Då kommer jag att se att kurvan med potatis har en area på ungefär 80% av den på glukoslösningen. Eftersom potatisbiten ger 80% så stor area under kurvan som glukoslösningen säger man det glykemiska indexet för potatis är 80% av det för glukos eller kort och gott 80.

De listor på glykemiskt index som finns har räknats fram på samma sätt. Unga friska människor (ofta studenter) får dricka en testdos glukos (eller vitt bröd som också är en standard) och få sin blodsockerkurva ritad. Ett antal dagar senare får de komma tillbaka och äta livsmedlet som skall testas. Så tas blodprov under två timmar och den nya kurvan ritas och jämförs med standardkurvan och livsmedlets glykemiska index bestäms.

Det krävs förstås en massa försökspersoner och en massa blodprover för att få fram de listor över glykemiskt index för livsmedel som finns ute idag.

Men är det bättre att äta massor med mat som har lågt glykemiskt index än att äta mat som har lågt kolhydratinnehåll?
Svaret på den frågan är förstås nej.

Här finns länken till Eades utläggning om glykemiskt index.

Blodsocker och choklad – uppdaterad

Har jämfört två chokladbitar när det gäller blodsockerhöjning. Jag har jämfört Marabou Premium Dark 86% (som jag äter mycket av) och en choklad som heter Due d´O 76% Cocoa.

Har tagit en bit på 10 gram av båda tillsammans med en kopp kaffe.

Marabou ökade från 3,7mmol/l   till 4,5 efter 20 minuter. Det är en ökning med 0,8 enheter.

Due d´O ökade från 4,1 före fikat till 5,6 efter 20 minuter. Det är en ökning med 1,5 enheter.

Båda chokladkakorna har uppgifter om näringsvärde. Marabou Premium Dark 86% innehåller 19 g kolhydrater/100g och 605 kcal. Due d´O innehåller 25,4 g kolhydrater/100g och 500 kcal.

Det är inte ovanligt att chokladkakor med mörk choklad saknar uppgifter om näringsvärde.Nu kan jag testa dem så småningom och då ser jag ju om de höjer blodsockret mer eller mindre än Due d´O.

Uppdatering 16:15. 

För en tid sedan testade jag  Marabou Premium Dark 70%. Då var utgårngsvärdet 5,8 mmol/l och värdet efter 25 mnuter var 6,0. Det var en höjning på 0,2 enheter men från en högre nivå.

För att göra tester rättvisande bör man väl göra dem på fastande mage men det blir ju lite jobbigt. Jag kom fram till att för min del var det lämpligt att läsa av efter 20 minuter för att få maxvärdet. Sedan justerar insulin och glukagon värdet lite fram och tillbaka.

För en diabetiker är det rekommenderat att man tar provet efter 2 timmar. Det är väl för att mediciner och eventuellt insulin utifrån skall hinna verka.

Kenneth föreslår ju att man skulle standardisera förfarandet så att alla kan mäta på lika villkor och då tror jag man skall mäta precis före och efter 20 minuter. Sedan kan man ju skatta eventuellt sötsug som kommer.

De små höjningar jag uppmätt på de här tre chokladbitarna har inte gett något sötsug alls så jag får nog testa sötare chokladbitar för att få något att rapportera i den vägen.

Frågan som ingen ställer längre

En av mina favoritbloggar är Dr Michael Eades. Han som tillsammans med sin fru har skapat ”Protein Power”. Hans blogg har funnits i precis två år (den 13 juni). I ett av sina första inlägg redovisade han en studie som visade på en massa hälsofördelar med en VLCD (Very low-carbohydrate diet). Eades säger att det kommer massvis med studier som visar att det är fördelar med low-carb-kosten. När han några år tidigare var ute och förespråkade low-carb möttes han av frågan: Var är studierna?

Nu finns studierna men frågan kommer inte längre.

Eades inlägg finns här och här finns hans blogg.

Atkinsdieten

Idag har jag fått en bok som heter ”Atinsdieten” i min hand. Det finns en hel del recept i slutet på boken. På nätet hittade jag ett recept på en hamburgare med ost i kallad Dr Atkins ostburgare. Det blev en smakfull och god variant på hamburgare. Dessutom har man ju koll på vad den innehåller om man gör den själv. Har lite dålig erfarenhet av färdiga hamburgare. Man undrar ju om det finns smygsocker i en del. Men den här som vi gjorde själva hade vi ju koll på och det var kul att grilla den.

Ur boken jag nämnde i början tog vi ett recept på Belgiska våfflor. De smakade faktiskt som Belgiska våfflor och innehåller inte farligt mycket nettokolhydrater.

Det känns dessutom så bra att kunna utvidga sin kost med hjälp av Dr Atkins. Ju längre jag håller på med den här lågkolhydratkosten desto tydligare blir det att Atkins vinner i längden.

Från början var det ganska begränsat med ägg och bacon. Det var en fas som det var nyttigt att gå igenom men nu känns det på tiden att vidga sin horisont och pröva lite nya rätter. Atkins har ju hela tiden påpekat att det finns hur mycket rätter som helst som man kan äta när man äter lågkolhydratkost.

Ett argument som ofta dietister och Rössner och liknande folk använder mot Atkins är ju att det är för ensidigt och det argumentet faller ju platt till marken.

Vår livsstil är en tickande bomb

 

Vi måste ändra vår livsstil för att förhindra en explosion av diabetesepidemin. Den enorma ökningen av diabetes kopplas till vårt sätt att leva. Vi äter för mycket socker och stärkelse (kolhydrater) och rör oss för lite.

Det säger Kerstin Brismar, professor och diabetesforskare på Karolinska sjukhuset i Solna i Året Runt nr 19.

Gubbsocker fick sitt namn av att det till för tio-femton år sedan drabbade äldre människor, företrädesvis män.

Nu är det inte ovanligt att till och med unga människor får diabetes typ 2 som den numera kallas.

Brismar säger att hur bra de nya medicinerna än är, kan de inte stoppa diabetesepidemin.

Vår livsstil är en tickande bomb. Om vi inte gör någonting kan diabetesexplosionen slå hela sjukvården i spillror.

I staten Ontario i Kanada – där det bor 12 miljoner människor – har man kontrollerat 9 miljoner av dessa när det gäller diabetes. 19 % av alla män över 49 år har diabetes. För kvinnorna är procenttalet 15%. I Sverige är det ingen som vet hur många som har diabetes eller förstadier till sjukdomen.

Det är en farlig sjukdom, men den går att undvika och riskerna går att minimera också för den som fått sin diagnos. Man måste ändra livsstil och lära sig hur kroppen fungerar, säger Kerstin Brismar.

För alla som vill undvika att få diabetes eller andra problem i det metabola syndromet som hjärt- och kärlsjukdomar, är ett bra sätt att ändra livsstil och hålla sig till en kost som är kolhydratsnål. Undvik potatis, bröd, pasta och socker i alla former.

Gör som jag: Börja ”living la vida low-carb”!

 

FGF21 – förklaringen till varför Atkins är så bra?

Atkins har varit på tapeten en hel del på sista tiden. Inte minst den fantastiska studien som visade att Atkins är bäst.

Vi som kör low-carb-livsstilen vet ju att det finns metabola fördelar med att hålla kolhydraterna låga. Det visste Robert Atkins också och det gör att Atkins är den bästa kosthållningen.

Nu har forskarna hittat ett hormon som kan ge förklaringen till varför Atkins ger metabola fördelar.

Hormonet kallar man FGF21 (fibroblast growth factor). Hormonet bildas i levern när man äter så lite kolhydrater att man kommer i ketos.

Hormonet sätter i gång bildandet av ketoner, som kan svara för 70% av bränslet som hjärnan behöver.

Hormonet kan förklara de metabola fördelarna för Atkins och liknande hög-fett och låg-kolhydratkoster, säger Eleftheria Maratos-Flier, som har lett forskning på möss.

Hon menar att detta kan leda till att man utvecklar piller som kan sättas in för att producera det här hormonet FGF21.

Alltid ett piller! Läkemedelsindustrin skall tjäna mer pengar!

Varför i hela fridens namn inte satsa på att få folk att begränsa intaget av kolhydrater? 

Steven Kliewer är en annan forskare som oberoende av Maratos-Flier funnit samma sak. Djur som svälter eller som har en hög halt FGF21 i blodet bränner fett.

Det är fantastiskt att man med ett hormon kan vända hela det metabola systemet, säger Steven Kliewer.

Försök på möss visar att en ketogen diet ger höga halter FGF21 i blodet. Återgår mössen till normalkost igen, sjunker också halten FGF21 i blodet.

Upptäckterna av FGF21-mekanismen för fettförbränning berättas det om i medpage today.

Jimmy Moore berättar också om det på sin blogg den 6 juni 2007.

LCHF och sedan?

En del som har hållit på länge med någon form av low-carb märker att de inte kommer riktigt ända fram eller att de går upp några kilo i vikt igen. Vad gör man då?

Annika Dahlqvist har skurit ner på kalorierna för att få bort de sista förargliga kilona.

Den i bloggkretsar mest kände low-carbaren, Jimmy Moore berättar detta i sin blogg den 5 juni 2007:
 

Today, I’m just gonna be dead-straight honest with you about something I have long been dealing with regarding my life. Ever since I lost 180 pounds on the Atkins diet in 2004, it seems I have reached a point where my weight just refuses to go down beyond a certain point. I’ve been okay with this for over two years, but I believe now it’s time for me to act.

My weight has done the creepy crawly thing on me lately and when I returned home from vacation last week in the Smoky Mountains on Saturday, I couldn’t believe what the scale showed I now weigh–248 pounds! EEEEK! What in the world has happened?!

Just so you know, I haven’t been cheating on high-carb junk I don’t need or anything redonkulously silly and stupid like that. But all I have to say right now is ARGH! Alright, now that I’ve got that little temper tantrum out of my system, it’s time to get down to the nitty gritty of losing this weight.

How?

For the past year at my blog I have been sharing lots of great success stories, recipes, and general information about the amazing new low-carb weight loss program called Kimkins. It was recently featured in People and Woman’s World magazines and is one of the hottest diets of 2007.

So here I am starting my Kimkins journey this week. I fully EXPECT to lose at least 50 pounds quite possibly by this Fall. It may sound like a lofty goal for somebody who has already shed 180 pounds, but I don’t think so. Even if I just lose one pound a week, I’ll reach my weight loss goal in less than a year. This IS possible!

See, even those of us who have been able to attain great success on the low-carb lifestyle occasionally find ourselves in need of encouragement and inspiration to recommit ourselves to get focused on what is most important–controlling our weight and health for life!

Click here to learn more about which of the five versions of Kimkins I am currently doing and why I believe this program is what’s right for me to do at this time.

KimKins är tydligen en metod som innebär att man äter kolhydratfattig och fettfattig kost. Low-carb/low-fat. Dessutom låg i kalorierna.

Själv har jag inte kommit till den punkten och kanske jag inte kommer dit heller. Det kan ju vara så att jag kommer till en bra målvikt och håller den bra med min ketogena diet som är en Atkinsvariant. Jag befinner mig i fasen när jag endast har några kilon kvar till min målvikt.

Jag har ju inte bestämt målvikten men jag befinner mig nu där jag var 1989 så jag kan ha högst 5 – 6 kg kvar. Vitsen är ju att man inte bestämmer den utan jag tänker låta kroppen bestämma var jag hamnar.

För min del har jag inte kommit fram till min AKJ ännu. Ibland tycker jag att den ligger vid cirka 30 g nettokolhydrater per dag, men ibland kan jag få i mig mera och ändå gå ner i vikt. Viktminskningen fortskrider ju och det är ju det väsentligaste.